Gymnasium

Minnesbilder från De la Gardiegymnasiets industriutbildningar på 1990-talet

Redan under 1980-talet började intresset för industriutbildningar gå ner drastiskt i Sverige. Kommun efter kommun lade ner sina industriutbildningar. Även Lidköping drabbades av ett minskat intresse men lyckades ändå få tillräckligt med sökande för att industriutbildningarna (industriteknisk och processteknisk linje) kunde vara kvar. Diskussioner fördes mellan företrädare för kommunen och industrin för att kunna vända trenden men utan mätbara resultat.

Från 1 juli 1994 infördes en ny gymnasieskola i Sverige. Beslut togs av Sveriges riksdag under 1993. Inför denna gymnasiereform fördes diskussioner mellan kommunen och näringslivet genom en arbetsgrupp för utbildning och arbetsmarknad inom samarbetsprojektet ”Utveckla Lidköping”om hur man skulle anpassa gymnasiereformen så att utbildningarna bättre skulle motsvara näringslivets behov. Ökat teoretiskt innehåll i utbildningarna men också en modernisering av utbildningarna.

Den nya gymnasieskolan innehöll en möjlighet att inom regelverket skapa utbildningar mer fritt, så kallade specialutformade program. Ett specialutformat program skulle kunna bli grunden för en ny utbildning med den tekniska grenen på naturvetenskapsprogrammet som bas men där betydande delar från industriprogrammet skulle ingå. Utbildningen skulle ge ett betydande yrkesdjup men samtidigt ge behörighet till högskolans ingenjörsutbildningar. Två inriktningar valdes: CNC-teknik och processteknik. I båda inriktningar bedömdes det ökade teoretiska teknikinnehållet vara viktigt för yrkeskunskapen samtidigt som man skulle kunna nå ett tillfredsställande djup i yrket.

En idéskiss togs fram för den fortsatta diskussionen. Idéskissen hamnade på skolstyrelsens agenda. Där tog man i december 1993 beslut att utbildningen skulle startas från hösten 1994 under förutsättningar att det fanns sökande elever.

Ett omfattande arbete sattes igång för att ta fram informationsmaterial och att informera presumtiva elever. Normalt är 1 februari senaste ansökningsdag men arbetet fick inriktas på att eleverna skulle kunna välja utbildningen i samband med omvalsperioden i maj. Beslut togs att minst 12 sökande skulle finnas för att utbildningen skulle startas. När det slutliga valet till gymnasieskolan var klart visade sig att just 12 elever hade valt ”Specialutformat program med teknisk industriell inriktning, SMTI”. När hösten kom hade ytterligare elever kommit till varför utbildningen kunde startas med 16 elever. Även intresset för industriprogrammet (en sammanslagning av verkstads- och processteknisk linjerna) ökade påtagligt troligen beroende på uppmärksamheten kring SMTI.

Utbildningen blev på många sätt lyckad. Yrkeslärarna vittnade om ovanligt intresserade elever vars flit gjorde att de hann många fler kurser än man förväntat. På den teoretiskt tekniska sidan fick man elever som ”förstod” vad man sysslade med. Intresset var även stort från andra kommuner att starta liknande utbildningar. Lidköping och Skellefteå kommuner var först med att starta specialutformade program med teknisk inriktning. Skolan fick ta emot många studiebesök och även tillsammans med representanter för näringslivet medverka vid konferenser och vid besök i andra kommuner.

Eleverna från utbildningen blev attraktiva på arbetsmarknaden. Vissa elever kunde välja och vraka bland erbjudanden. Flera elever började på högskolans ingenjörsutbildningar där de vittnade om de kunskaper de fått på gymnasieutbildningen underlättade studierna vid högskolan. Några elever blev genast assistenter vid kurser i verkstadsteknik och CNC-teknik.
Christer Nyström


Christer Nyström