Sjukhuset i Lidköping -SIL

Stellan Dahlin och Owe Gustafsson
Vikten av en bra sjukvård

HISTORIK
Verksamheten vid sjukhuset i Lidköping tog sin början på 1860 talet. Sjukhuset har sedan dess såväl fysiskt som verksamhetsmässigt förändrats och utvecklats i takt med växande behov och ökande medicinska möjligheter. Lidköping var också ett länsdelssjukhus och var nummer ett i Skaraborg. Det fanns sjukhus i Falköping och Mariestad och ett garnisonssjukhus i Skövde.

Sjukhuset i Lidköping är idag ett välfungerande och välutrustat akutsjukhus med områdesansvar. Sjukhuset kan utreda och behandla praktiskt taget alla (c:a 95%) akuta och icke akuta skador och sjukdomstillstånd inom vid sjukhuset representerade specialiteter. På detta sätt tillgodoses, tillsammans med områdets primärvård och kommunala sjukvård, västra Skaraborgs befolkning(c:a 85 000 invånare) huvudsakliga behov av sjukvård. Verksamheten bedrivs dock till stora delar i föråldrade lokaler.

Under de senaste 25 åren har en diskussion om sjukhustes framtid pågått. Dels har verksamhetens omfattning diskuterats. Behovet av, rationell och modern sjukvård ändamålsenliga lokaler har också väckt frågan om ombyggnad och upprustning på nuvarande sjukhusområde eller nybyggnad invid Ågårdsskogen vårdcentrum

Viktiga händelser - Sjukhuset i Lidköping 1968 - 2009

En sammanfattning.

* 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare länssjukhus.
* 1986. Kom förslag på centraliseringsaktiviteter. Kraven var bland annat att spara 8 mkr och att lägga ner barn och kvinnokliniken i Lidköping.  
Fackliga organisationer och Näringslivet i Lidköping ordnar stormöte. Politikerna i regionen får ej majoritet för sitt förslag och hopp om att Sjukhuset i Lidköping är räddat?

* 1987. Fortfarande hot om nedläggning, personal flyttar. Näringslivet kritiserar redovisningssystemet.

* 1988. Ekonomin kräver skattehöjning. Samarbete med primärvården efterlyses.

* 1989. Nytt hemligt tjänstemannaförslag kommer fram. Återigen hotas att flytta BB och kvinnoklinik till KSS. Dessutom stängs intensivavdelningen nattetid.
   Protestmöte där Näringslivet deltar i på Folkets Hus. Näringslivet agerar. Tonen mellan läkarna på KSS och SiL skärps.

* 1990 -1994. Motsättningarna ökar. En ny utredning av Konsulten Norden. Elektiv vård (planerad) är lösningen för ekonomin anser man. Akut och BB skall till KSS.
   Kraftiga reaktioner där Näringslivet agerar och deltar i fackeltåg och protestmöten. Namninsamlingar, 60 000 personer skriver på. Stor aktivitet från ledning och läkare på SiL.

* 1998. Skaraborgs Län ingår Västra Götalandsregionen.

* 1999. Lidköpingsprojektet har startat ett samarbete med närsjukvården i västra Skaraborg. Skaraborgs Landsting går upp i Västra Götalandsregionen. Aktiviteter för att göra Lidköpings Sjukhus självständigt.  
   Överläkarkollegiet på Sil agerade och gick i svaromål mot KSS ledning och läkare.
 
* 2000 -2002. Divisionsmodellen med alla chefsläkare placerade i Skövde. Klyftan mellan sjukhusen ökade. Ökade aktiviteter hos NLK Sjukvårdsgruppen vilket betydde fördjupade kontakter med sjukhusledning och läkare. 
   Ett nätverk med politiker aktualiseras. Den nya utredaren Professor Calltorp uppvaktas. Även politikerna började inse att ”divisionsmodellen” fungerade mycket dåligt. Ett beslut togs att en provperiod avseende självständighet skulle påbörjas.
Tre kriterier gällde:
Vårdkvalité - Personalförsörjning- Ekonomi.
Provperioden skulle vara i i tre år.

* 2003. Fortfarande inget besked om en ny organisation gällande självständigheten. Men konsulten Daniel Holmdahl hade kommit med en ny strukturutredning som återigen tar upp frågan om planerad vård och minskad akutvård utan ambulans och intensivvård.

* 2004. Provperioden beträffande Självständigheten hade gått ut och SiL hade klarat alla målen, Vårdkvalité- Ekonomi- Personal, men huvudmannen vill ytterligare avvakta strukturutredningen som innebar helt andra uppgifter för SiL. Bland annat en kraftig förändring av akut och intensivvård. Som framgår av materialet så vidtogs det en stor aktivitet från allmänheten, politiker och näringslivet. Men vad som avgjorde var SiL och dess ledning.Deras motdrag mot den ”Holmdahlska” strukturutredningen var i princip att behålla det nuvarande utbudet men ha en nattstängd akut/ambulansvård gällande kirurgi. Med en ny rationell kirurgavdelning (det planerade tillbygget av sjukhuset) skulle man kan öka produktiviteten på bl. ortopeden.
Motdraget var alltså sjukhusledningens strukturförslag:
”SPECALLISTSJUKVÅRD vid SJUKHUSET I LIDKÖPING. AKUTSJUKHUS MED BEFOKLNIGSANSVAR
I OMRÅDETS NÄRSJUKVÅRD”.

* 2005. Sjukhusledningens strukturförslag accepterades av Regionstyrelsen.
Sjukhuschefen i Lidköping fick en friare ställning genom att bl.a. ingå i styrelsen för SKAS och rapportera direkt till SKAS styrelse.
 
* 2006 Vi har idag ett väl fungerande sjukhus och det pågår investeringar för ca 300 mkr. Det är relativt lätt att få kompetent personal. Köp av magnetkamera planeras.
Utvecklingen av närsjukhusvården och tillgänglighetsfrågorna prioriterade. En opolitisk styrelse har ersatt den politiska styrelsen för Skaraborgs Sjukhus.

* 2007 När det gäller strukturen har inga större förändringar skett. Det pågår ständigt ett arbete gällande service och kvalitet på sjukhusets uppdrag med en bibehållen tillgänglighet.
I de mätningar och kontroller som skett gällande patienter, processer, medarbetare och finanser hävdar sig sjukhuset väl.
Den nya byggnationen Etapp 3 beräknas vara klar i början av år 2009.
Uppdraget med planerade operationer kommer att öka. Närsjukhusprojektet i samarbete med kommuner och primärvård går planenligt liksom installation av MR kamera.

* 2008 Sjukhuschefen Owe Gustawsson har lämnat sitt uppdrag och har ersatts av Conny Andersson.
Den nya opolitiska styrelsen för Skaraborgs Sjukhus har installerat sig.
NiLs Sjukhusgrupp har beretts möjligheten att träffa såväl den nya sjukhuschefen som presidiet. I dessa samtal framförde vi näringslivet önskemål. Det fanns inga motsättningar tvärt om så ansågs det att sjukhuset i Lidköping är i linje med deras egna uppfattningar

År 2009 Västra Götalandsregionen - en region
Västra Götalandsregionen är tillsammans med Region Skåne de första två regionerna i Sverige, bildade 1999. Regionerna har ett bredare ansvar än landstingen. Västra Götalandsregionen och Region Skåne ansvarar för både hälso- och sjukvård och frågor som påverkar tillväxten och utvecklingen. Att bilda våra två regioner var på sin tid unikt och det gjordes efter många års utredning och diskussioner.
Uppdraget permanentas
Den del i uppdraget som handlar om tillväxt och utveckling har hittills varit på försök.
Men den 28 januari 2009 gav regeringen besked om att Västra Götalandsregionens och Region Skånes regionala utvecklingsuppdrag, dvs den uppgift som tagits över från länsstyrelsen, blir permanent. Det formella beslutet kommer att tas av riksdagen, eftersom en lagändring krävs. Med detta blir Västra Götalandsregionen och Region Skåne permanenta som regioner.
Regeringen har ännu inte lagt något förslag om Ansvarskommitténs förslag, men lämnat besked om huvudinriktningen, enligt artikeln ovan.

Det har varit en lång och mödosam resa. Många har haft ett stort engagemang för vårt sjukhus och lagt ner mycket tid och arbete. Men resultatet hade inte uppnåtts om inte Sjukhuset med sin ledning lagt ner ett enormt arbete till gagn för vår sjukvård och våra arbetstillfällen. 

Näringslivet i Lidköping och dess representanter har bara varit en del av många som bidragit med kunskap, intresse och engagemang för att bevara så ´mycket som möjligt av vårt fina sjukhus..

Detaljerad och fördjupad redovisning

I följande pdf och blädderfil finns en mer detaljerad redovisning av viktiga händelser.

pdf -                                                     
Bläddra

  

Ett antal tidningsartiklar från "krisåren" finns i följande fil  

Filer för nedladdning